ViDA: e-faktura och digital rapportering från 2030
ViDA (VAT in the Digital Age) är EU-lag sedan 14 april 2025. Från 1 juli 2030 måste svenska företag som säljer till momsregistrerade företag i andra EU-länder skicka en strukturerad e-faktura inom tio dagar, och uppgifterna rapporteras digitalt till Skatteverket. Periodisk sammanställning ersätts. Om kravet även ska gälla inom Sverige avgörs efter utredningen dir. 2026:9.
Vad ViDA är
Rådet antog paketet 11 mars 2025. Det består av direktiv (EU) 2025/516, förordning (EU) 2025/517 och genomförandeförordning (EU) 2025/518. Direktivet ändrar mervärdesskattedirektivet och måste skrivas in i svensk lag. Enligt Skatteverkets sida om ViDA har paketet tre pelare:
- Obligatorisk e-faktura och digital rapportering (DRR, på svenska ibland transaktionsbaserad rapportering) vid gränsöverskridande handel mellan företag.
- Plattformsekonomin. Plattformar för korttidsuthyrning av boende och persontransport på väg räknas i fler fall som säljare och redovisar momsen.
- En enda momsregistrering. One Stop Shop utvidgas, så att färre företag behöver momsregistrera sig i flera länder. Se vår guide till OSS och IOSS.
För bokföringen är det den första pelaren som påverkar mest.
📊ViDA steg för steg
| Datum | Vad som gäller |
|---|---|
| 14 april 2025 | Ikraftträdande; medlemsländerna får införa inhemsk e-faktura utan undantag från EU |
| 1 januari 2027 | Mindre ändringar i OSS |
| 1 juli 2028 | En enda momsregistrering, utvidgad OSS och omvänd betalningsskyldighet; plattformsregler tidigast då och senast 1 januari 2030 |
| 1 juli 2030 | E-faktura och digital rapportering vid gränsöverskridande B2B-handel inom EU |
| 2035 | Befintliga nationella rapporteringssystem anpassade till EU-modellen |
Datumen bygger på Skatteverket och Europeiska kommissionens ViDA-sida.
Vad som räknas som e-faktura
Skatteverket formulerar det tydligt: en e-faktura är en faktura i ett strukturerat elektroniskt format som går att behandla automatiskt utan mänsklig inblandning. Pdf-fakturor räknas inte. Fakturan ska följa standarden EN 16931 i någon av syntaxerna UBL eller CII.
Några detaljer som är lätta att missa:
- Hybridformat som ZUGFeRD och Factur-X räknas som e-faktura så länge de kan hanteras automatiskt, men mottagaren måste godkänna dem.
- EDIFACT är inte godkänt för de försäljningar som omfattas, eftersom syntaxen saknas på listan.
- Förenklade fakturor är inte tillåtna vid gränsöverskridande transaktioner inom EU.
- Nätverket är valfritt. ViDA nämner inte Peppol, men flera länder har valt att lagstifta kring det. Peppol BIS uppfyller EN 16931 och är därför i linje med kraven. Hur Sverige gör är inte bestämt.
Steget 2030: rapportering i realtid
Från 1 juli 2030 gäller följande för en försäljning till en momsregistrerad köpare i ett annat EU-land:
- Fakturan ska vara en e-faktura och utfärdas senast tio kalenderdagar efter den beskattningsgrundande händelsen. I dag räcker det med den femtonde dagen i månaden efter.
- Uppgifter från fakturan skickas till Skatteverket när fakturan skapas och skickas. Skatteverket för dem vidare till en EU-databas (CVIES).
- Om Sverige väljer att även köparen ska rapportera, ska ett inköp rapporteras inom fem kalenderdagar efter att fakturan tagits emot.
- Rapporteringen ersätter periodisk sammanställning för de transaktioner som omfattas.
Rapporteringen gäller samma flöden som i dag går in i den periodiska sammanställningen: unionsinterna leveranser av varor, mellanmannens försäljning vid trepartshandel och huvudregelstjänster med omvänd betalningsskyldighet. Nytt är att även vissa försäljningar där säljaren inte är etablerad i beskattningslandet omfattas, till exempel montage och installation.
Exempel: designstudio i Malmö
En designstudio i Malmö fakturerar en kund i Köpenhamn 60 000 kr för en webbplats, med omvänd betalningsskyldighet. I dag kan studion skicka en pdf i slutet av månaden och redovisa försäljningen i den periodiska sammanställningen. Efter 1 juli 2030 ska samma faktura vara en strukturerad fil som skickas inom tio dagar efter leveransen, och uppgifterna går till Skatteverket i samband med att fakturan skickas.
Vad Sverige ännu inte har bestämt
Den 5 februari 2026 tillsatte regeringen en utredning med direktivet Moderniserad och brottsförebyggande hantering av mervärdesskatt (dir. 2026:9). Den ska redovisas senast 30 november 2027 och svara på bland annat:
- hur ViDA:s regler om digital rapportering ska genomföras i svensk rätt,
- om e-faktura och digital rapportering ska införas även för inhemska transaktioner,
- hur Skatteverket får använda de insamlade uppgifterna.
Enligt Skatteverket är det också öppet om köparen ska ha rapporteringsskyldighet och om andra format än e-faktura ska tillåtas för transaktioner som inte rapporteras.
Flera EU-länder har redan infört inhemska krav, bland annat Belgien sedan 1 januari 2026 och Polen med KSeF under 2026. Sverige har i dag e-fakturakrav bara mot offentlig sektor, se artikeln e-faktura i Sverige: Peppol och lagkrav. Skatteverket har tidigare sagt att tillgången till uppgifter om alla gränsöverskridande transaktioner gör det lättare att upptäcka momsbedrägerier tidigt.
Även köparsidan påverkas
En leverantör i Tyskland eller Finland kommer att skicka en XML-fil, och din bokföring måste kunna ta emot, kontrollera och bokföra den. Fördelen är att strukturerade fakturor är mycket enklare att hantera än pdf och foton: varje uppgift har ett bestämt fält, så ingenting behöver läsas av eller skrivas in för hand.
📋Att göra före 2030
- Välj verktyg som skapar och läser EN 16931 – fråga vilka syntaxer som stöds och om Peppol-leverans finns.
- Städa grunddata – momsregistreringsnummer, adresser och artikeldata. Kontrollera kunder med kontroll av momsregistreringsnummer.
- Korta faktureringscykeln – den som fakturerar EU-kunder en gång i månaden behöver gå över till fakturering inom några dagar.
- Följ utredningen – förslaget i november 2027 avgör om även svenska kunder omfattas.
- Arkivera den strukturerade filen – XML-filen är fakturan, inte pdf-kopian.
Så passar Kontevia in
Kontevia är i early access. Fakturor skapas enligt EN 16931 och Kontevia är förberett för leverans via Peppol. Nationella system som KSeF och SdI beskrivs som "förberett för", inte som live-anslutningar, och läget per land redovisas öppet. Inkommande strukturerade fakturor läses direkt och bokförs utan manuell inmatning. Målet är att ett företag som använder Kontevia i dag inte ska behöva byta system när reglerna från 2030 börjar gälla. Läs mer om e-faktura i Kontevia.
Officiella källor
- Skatteverket: VIDA – nya EU-regler om e-fakturering och rapportering
- Skatteverket: Beslut om elektroniska fakturor
- Regeringen: dir. 2026:9
- Europeiska kommissionen: VAT in the Digital Age
Allmän information som inte ersätter rådgivning från skatterådgivare eller redovisningskonsult. Uppgifterna gäller per den 11 oktober 2026.
Vanliga frågor
- När börjar ViDA gälla för svenska företag?
- Paketet trädde i kraft 14 april 2025. Mindre ändringar för OSS gäller från 1 januari 2027, huvuddelen av reglerna om en enda momsregistrering från 1 juli 2028 och obligatorisk e-faktura med digital rapportering för gränsöverskridande B2B-handel inom EU från 1 juli 2030. Nationella rapporteringssystem ska vara anpassade senast 2035.
- Blir e-faktura obligatoriskt mellan svenska företag på grund av ViDA?
- Inte automatiskt. ViDA kräver e-faktura vid handel mellan företag i olika EU-länder. Medlemsländerna får själva införa krav för inhemsk handel. I Sverige ska utredningen dir. 2026:9 senast 30 november 2027 bedöma om det ska ske.
- Hur snabbt måste en EU-faktura skickas efter 2030?
- Senast tio kalenderdagar efter den beskattningsgrundande händelsen. I dag gäller senast den femtonde dagen i månaden efter den månad då händelsen inträffade.
- Försvinner den periodiska sammanställningen?
- Ja, för de transaktioner som omfattas. Enligt Skatteverket ersätter den digitala rapporteringen, som sker i samband med faktureringen, dagens rapportering i periodisk sammanställning.
- Räcker det med en pdf-faktura till en kund i ett annat EU-land efter 2030?
- Nej. Fakturan ska vara en strukturerad e-faktura enligt EN 16931 i UBL eller CII. Pdf räknas inte, och förenklade fakturor är inte tillåtna vid gränsöverskridande transaktioner inom EU.
Ämnen:ViDAe-fakturadigital rapporteringperiodisk sammanställningmoms EUSkatteverketOSS
Kontevia befinner sig i tidig tillgång. Det landsspecifika beteende som beskrivs här speglar respektive lands regler, inte ett löfte om att alla funktioner är live i just ditt land redan idag.
Bokföring som håller jämna steg med EU:s regler
Skicka ett kvitto via chatt eller e-post, så läser Kontevia det, bokför det enligt reglerna i ditt land och förbereder momsen och exporten till din redovisningskonsult. Tidig tillgång är öppen.
Relaterade artiklar
E-faktura i Sverige 2026: Peppol, lagkrav och B2B-utredningen
Sedan 1 april 2019 måste leverantörer till offentlig sektor skicka e-faktura, och i praktiken går den via Peppol. Mellan företag är e-faktura fortfarande frivillig, men en statlig utredning ska senast 30 november 2027 föreslå hur ViDA genomförs och om kravet ska gälla även inom Sverige.
KSeF: Polens e-faktura och svenska företag 2026
I Polen går inhemska B2B-fakturor sedan 2026 via den statliga plattformen KSeF. Ett svenskt företag berörs på tre sätt: genom ett polskt dotterbolag, genom fakturor från polska leverantörer och genom polska kunders förväntningar. Här är tidsplanen, formatet FA(3) och en checklista.
E-faktura till Italien: SdI och FatturaPA för svenska företag
I Italien finns en faktura först när Sistema di Interscambio har godkänt den. Här är hur SdI och FatturaPA fungerar, vad en italiensk kund gör med din svenska faktura, varför en italiensk leverantör skickar pdf och vad ett italienskt dotterbolag behöver före sin första faktura.